Kinas ettbarnspolitik känner de flesta till, men hur många vet att det faktiskt råder etthundspolitik i landet också? I Peking får man bara ha en hund per hushåll, hunden får inte vara högre än 35cm i manken och får vistas ute enbart innan 07.00 och efter 20.00.
Hunden som i kinesisk historia tjänat som både gudomlig kejsarväktare, sällskap och slaktdjur får idag inte ens tas med i hiss. Det är både krångligt och dyrt att ha hund i dagens Kina, ändå växer intresset och hundinnehavet ökar konstant. Hur kan det komma sig?

I tidningen Härliga Hund nr 2/07 skriver Elisabeth Wikström om hur det är att ha hund i Kina. "Ingenstans har hundens status växlat som i Kina" skriver hon, och genom att snabbt studera kinesisk historia kan man se sanningen i det Wikström skriver.
Hunden har en historia som går långt tillbaka i Kina. Hunden räknades för 2000 år sedan som helig och fick tjäna som kejserlig väktare då den ansågs ha gudomlig kraft - Att ha hund var ett tecken på välstånd och kinesiska hundstatyer finns än idag kvar i produktion som ett historiskt arv av denna syn på hunden.
Under Maos regering däremot inträdde totalförbud för hundar - allt som ansågs borgerligt skulle rensas bort, det kejserliga hundintresset likaså. 1966 inleddes därför hundutrensning och massavlivning av hundar, resultatet ledde till att flera urgamla Kinesiska hundraser utrotades för all framtid. Wikström tar upp rasen Shar Pei som ett exempel då den var väldigt nära utrotning men som idag har lyckats återhämta sig.
Efter 20 års tabu togs hundförbudet bort 1990 men istället infördes registreringstvång med en avgift som gjorde att enbart rika kineser hade möjlighet att ha sällskapshund. Avgiften har sänkts men är i dagsläget fortfarande "en svindlande hög summa för många" förklarar Wikström.


- Shar Pei - Chinese Creasted - Chinese Chongqing

Många förbud och regler finns för att hålla den kinesiska "hundpopulationen" under kontroll. I Peking är lagarna som hårdast.
Regeringen började år 2003 att införa bl. a maxstorlek och koppeltvång men det är inte förens på senaste tid som myndigheterna verkligen börjat "rensa upp" i staden, Wikström tror att det är inför OS 2008 då hela Peking genomgår "en allmän uppsnyggning" inför spelen som hon uttrycker det. Bl. a avlivades tiotusentals hundar i en razzia under 2006 och i tidningar världen över kunde man se hundpatruller slå ihjäl hundar med påkar direkt på gatan utan hänsyn till förbipasserande.
Den kinesiska regeringen är väldigt noga med hundlagarna. En hund som är över acceptabel maxstorlek, 35cm i manken, beslagtas av regeringen, rastning av hundar måste ske innan 07.00 på morgonen och efter 20.00, plockar du inte upp efter din hund riskerar du böter och hund i hiss är totalt förbjudet.

Men trots den hårda kollen från myndigheter och skvallrande grannar ökar hundintresset i Kina lika mycket som i resten av världen. Pekingbor har börjat demonstrera mot regeringens "hundsyn", hundkubbar, hundbutiker och hundsalonger startas upp. Även i kinesiska livsmedelsbutiker kan man se hundavdelningar där mat, kläder och övriga hundtillbehör finns. Och hunden som slaktdjur och maträtt råder det stark opinion mot bland kineserna i dagsläget, något som förut inte alls var lika självklart.
Hundintresset och hundinnehavet ökar konstant, många kineser skaffar familjehund som en lösning på ettbarnspolitiken - barnet får en lekkamrat och familjen ytterligare en medlem. Kineserna älskar hundar helt enkelt! Wikström låter säker: "Hunden som sällskapsdjur verkar ha kommit till Kina för att stanna." "Kanske det blir mer sans och balans i reglerna och slut på brutala hundrazzior när världens blickar alltmer riktas mot Kina inför OS 2008" avslutar hon.
Ja, man kan ju hoppas! Att hunden blir allt populärare är ju ett världsvitt faktum, även i Kina.


Sophia Söderström


Källa:
"Trots en mur av förbud - kineshunden allt populärare"
Härliga Hund nr 2/07