Nuförtiden är det oftast inga problem att ha med hund när man är ute och rör sig. Förbi är det dagar då hunden måste stanna hemma varje gång ett besök i civilisation är på dagsschemat. – När det gäller minihundar förstås!

Att gå och shoppa, fika, eller t o m storhandla på coop går oftast hur smidigt som helst med en minihund.
Det beror helt på vart man befinner sig och vilka man stöter på.
Att matbutiker har sina regler förstår vem som helst, inte kan du gå in med din dyngsura Golden i koppel för att köpa 2 liter mellanmjölk utan att någon säger till! Men annat är det med en minihund.
  En minihund slinker oftast utan problem förbi både kunder och affärsbiträden bärandes i väska eller innanför jackan, men hamnar ändå lätt i centrum för folks fascination och kommentarer väl upptäckt.
Att röra sig ute på stan med en minihund är en smidig vardag, men är det inte dålig stil att smuggla in hunden på förbjudna områden?



"Can't touch this na-na-na-naa.."


Smuggelhund – ett nytt begrepp!
Förbjudna områden för hund är bl a mataffärer och restauranger.
Först och främst är det väldigt individuellt beronde på vart du befinner dig hurvida du kan ta in din mini eller ej på dessa "förbjudna" ställen. I storstäder råder i majoritet inte samma syn på det relativt nya "minihunds fenomenet" som i mindre. En hund i väska är inte i majoritet samma sak som en i koppel.
  Vi rör oss en del ute på stan här i Uppsala. Uppsala kan inte jämföras med Stockholm, där du utan problem kommer in på Nk med en Grand Danios i koppel, men räknas ändå som en storstad (konstigt nog) med vad det innebär när vi kommer till generella attityder.
  Hund i väska är inte bara en "modegrej" utan ett väldigt smart sätt att slippa lämna mini hemma vid varje ärende till platser där vanliga hundar annars inte kommer in – ordet smuggelhund har fått ett helt nytt begrepp!

Majoriteten avger garanterat mer odör
Selma följer med mig oftast när jag är på stan. Varför? Hon tycker inte om att vara hemma själv och för att jag gillar att ha med henne.
Hon är såpass liten, allergivänlig och välskött vad gäller päls att hon garanterat avger minimal lukt och tänkbar "kroppsodör" (luftburna partiklar som kan framkalla allergisymptom hos allergiker) än vad majoriteten av de 1000-tals personer som rör sig på stan individuellt gör.
  Själv har jag jättesvårt för folk som luktar väldigt mycket cigarettrök eller bär för stark parfym. Jag blir inte allvarligt sjuk av dessa lukter men tycker det är väldigt ofräscht och obehagligt. Det finns däremot folk som är extremt känsliga mot dessa odörer, allergiska.
Om mänskliga "vandrande allergikällor" utan tillsägelse kan gå in i en matbutik stinkandes och handla kan jag med gott samvete ta in min hund vars lukt och allergiframkallning är minimal i jämförelse, och som antingen ligger å sussar sött i sin väska eller sitter innanför jackan lugn, fin och osynlig. Med samvete, det är min åsikt och orsaken till att jag har min hund med mig när jag rör mig på stan.

Självklart kan man inte be personer med starka kroppsodörer att lämna affären, men rent hygien- och allergimässigt är det fler som stör sig på dessa "mänskliga" lukter än på en minimal hund vars minimala lukt knappast kan uppfattas av ens en enda allergiker vid ett såpass kort möte som vid t ex shopping.
Men självklart är det lika svårt att dela upp hundar i "lukt- och pälsnivåer" för vad som är acceptabelt eller ej, som med människor. Man drar alla hundar över en och samma kant och förbjuder alla trots storlek, tyvärr.
Enligt min mening borde Lena med Border Collien Freja i koppel ha större tillåtelse till att handla matvaror på Ica än Lasse med 2 veckors armsvett infrätt i Carlsberg t-shirten, men vem vågar fastställa en sådan regel?

Olika uppfattningar vart man än går
Av ett 10-tal olika matbutiker vi handlar eller handlat på lägger majoriteten inte ens märke till att en minihund kommer in.
På 2 av dessa har butiksägaren själv kommit och visat intresse för den lilla hunden när kassör eller annan personal fått syn på den och tillkallat diverse kollegorna in i fascinationen och samtalet. Dessa har ställt frågor och själv tagit upp det här med risken att binda en sådan liten utanför.
På 1 av dessa har vi fått lämna affären.
  Även om hundförbud är ett faktum i matbutiker ser faktiskt de flesta på minihundar med andra ögon. P g a storleken givetvis men också vart hunden ifråga är placerad.
  Personligen brukar jag aldrig ta med Selma in i en mataffär om det inte är inpulsköp. Det är onödigt. Men jag ser inga problem i att ta med henne in, säger någon till är det ju bara att lämna affären och välja en annan nästa gång.

Ytterligare en orsak till att hundar är förbjudna på vissa ställen utöver allergirisk är religion.
En butiksägare eller restaurangägare har inte rätt att slänga ut dig, men din hund. Om det har med tänkbar allergirisk att göra eller ej är inte lika säkert, det kan lika bra vara av religiösa skäl. Det är bara att acceptera vare sig man är i en matbutik eller på ett fik, får man tillsägelse att gå är det bara att gå!

Shopping, lika naturligt för mini som för matte
Vad gäller shopping i klädaffärer så råder en helt annan lag. Där är "väskhunden" lika accepterad som den dittvingade pojkvännen som med tydligt kroppsspråk halvhjärtat följer sin älskade hack i häl genom diverse klädrader. Oftast.
  Diverse butiksbiträden brukar mer än en gång dra på smilbanden om dom lyckas få syn på 2 små ögon som kikar fram. Ibland är det riktigt kul då upptäckten inte sker förns vid kassan slutskede då kassören ifråga helt plötsligt får syn på nått som rör sig och hoppar till varpå hela kassakön blir uppmärksammad och den annars tystlåtne svensken kan säga ett par rader till den främmande personen framför i kön.
  Det är i dessa stunder jag som minihundsägare känner mig stolt. "Ännu ett framsteg i att bryta ner den svenska fasden som drar sig in i det sista för att överrösta massans tystnad". Jantelag, finns det något värre?

Men varför smuggelhund?
Att smuggla in hunden låter fult men egentligen handlar det enbart om att slippa lämna hunden ensam och att bryta ner fördomar – enligt mig.
Det är många trevliga samtal man får ha med folk en dag på stan med minihund. Folk som frågar om hunden och rasen, folk med fördomar och pikiga kommentarer man kan ge svar på tal och ge förklaringar..
  Jag tycker det är mer humant att ta med min hund än att lämna henne hemma själv vilket hon ogillar. Med väska har hon sin trygghet, en viloplats och ett skydd, och kan samtidigt hålla koll på matte utan att vara i vägen eller störa någon annan. Och hon uppskattar det, synligt. Hon är van vid min livsstil som också är hennes sedan valpstadiet.
  Men det var ju också en av de andledningarna som jag såg till att skaffa en liten hund istället för en stor – för att slippa lämna henne ensam så fort jag lämnar hemmet och för att kunna inkludera henne i min vardag, ett lagom aktivt cityliv.

För många hundar lämnas ensamma hemma i timmar och får tjäna som familjehundar med bristfällig uppmärksamhet, en sk minihund lever, enligt min mening, ett både tryggare och roligare liv.
"Väskhunden" som leker smuggelhund är en glad hund, inget tal om saken!


Sophia Söderström