the helg




Oj. Vilken helg.
På lördagen var Monc här och på kvällen flyttade lilla Siri. Har gått över förväntan både här hemma och där borta i "osaknaden" av varann. Klart vi humans här i huset saknar den lilla squirten med det var ju dags att hon kom hem till matte. Siri bekantar sig i sitt nya hem och med sin nya familj utan mycket ynkande alls, hon har visat på att va en riktig tuffing här de senaste veckorna så jag är inte förvånad. Är så glad att hon hamnade hos Monc som ju är den närmsta vän jag har, hon var i STOR hundnöd också! Perfekt tajiming för att skaffa en liten och hela släkten är positiv till det nya tillskottet. :D
 På söndagen var det i stort sätt avgjort att Sigrid skulle till ett par i Göteborgsområdet. Ulla var en av dom som svarade på Sigrids Blocketannons, jättetrevlig och vi hade mailkontakt i veckan. Men helt plötsligt fick jag ett chokerande besked!
Momo (min mamma) som varit med ända från början med valparna och som tidigt "bonda" sig med Sigrid fick med sig sin sambo i valet trots ett avgörande "nej" tidigare i veckan varpå jag la ut annons. Men, Sigrid stannar nu i familjen!
Chockerande beslut för alla faktiskt och det blev riktigt jobbigt där då hon nära var såld men jag kunde verkligen inte neka mamma. Förlåt Ulla!!! Men de har en speciell kontakt de två, Sigrid och mamma, redan från vecka 4 var jag inställd på att det var just hos mamma Sigrid skulle stanna och jag kunde inte acceptera tanken på att de skulle behöva skiljas. Tack Martin!
Nämen gud var glad jag är! Detta var precis vad jag önskade för småtjejjerna, ni anar inte min lättnad, jag är SÅ glad!
Här, bilder på de små med sina nya mattar, lite anonymt sådär *fniss*.



valpbesiktningen




Nu ligger 3 små hundar och sover. Idag var vi ute på Ultuna för valpbesiktning, Selma hade nog vänt redan i dörrn om det inte varit så att hon satt i sin Pet Flys, men det var ju inte hennes tur att bli attackerad av läskiga tanter och darrhänta gubbar. Sigrid satt innanför jackan på momo och Siri i en filt i Moncs famn, Monc följde med som puppissupport.
40 min fick vi vänta men sen kom veterinären som fått för sig att det bara skulle vara besiktning, hon verkade ställd över att titta igenom såpass små hundar "nej, en sån där liten skulle jag inte kunna ha". Nähä, ok.. ?
Svårt var det tydligen att förstå att det inte var korthåriga Chihuahuor utan blandras, - "nä, blandras, Chihuahua/Prazsky Krysarik" försökte jag men fick fylla i 3 gånger: -"P-r-a-z-s-y  K-r-y-s-a-r-i-k". Likadant med tjejjernas färger, Sigrids golden/creme blev på något sätt gul och Siris red/fawn mörkgul (!) på papprena. Annars fick de båda perfekta intyg med bara "u.a" :D
  När besiktningen var klar var det dags för vaccination och chipmärkning, 2 sjuksköterskor kom in och ett omfattande arbete med pappersifyllning och förberedelser satte igång, Selma såg skeptisk ut. Sigrid var först ut och fick sin dos Eurican, vaccin mot valpsjuka och parvo. Visste ni att samma dos vaccin ges till alla valpar vare sig den är en 8 veckors Chihuahua valp på 600g eller en 8 veckors Grand Danois på 9kg, är inte det lite kontigt?
 Matte som är sprutkänslig vände bort huvudet och ett skrik hördes, det gjorde ont!  Gud va blödig man är alltså, jag ville bara ta hunden och springa. Sedan följde direkt chipmärkningen, också i nacken.
Chipmärkning går till genom att ett pillerliknade chip trycks in i nacken med hjälp av en tjock sprutliknande kanyl, jag såg själva sprutan men vände sedan bort huvudet. De flertalet skrik som följde var totalt fruktansvärda, lät som om någon höll på att skära av en tass! Jag kunde inte hålla tårarna men vände mig tillbaka för att titta då de värsta skriken upphört och fick se en rödögd och chockad momo, som fungerat som assistent, och en skräckslagen Sigrid som blödde. Momo började också gråta och matte ännu mer i någon slags sympatigråt för både hund och momo. Monc såg rätt blek ut också där hon satt bredvid med Siri i famnen. Siri blev så rädd av storesyrrans skrik att hon t o m kravlade upp i håret på Monc!
-"Jag har aldrig sett en sådan kanyl! 5mm som gjorde ett hål rakt igenom!" säger momo gång på gång i bilen och väl hemma när hon för alla ska berätta hur hemsk denna upplelse var. Jag är glad att jag inte såg den, hade garanterat svimmat eller spytt.

  Sen var det Siris tur och jag var beredd på ännu värre smärtskrik, hon är ju så liten. Lilltejjen gav till allas förvåning inte mycket ljud ifrån sig alls vid varken vaccination eller chipmärkning! Antingen var hon i chocktillstånd eller så fattade sjuksköterskan nu, finally,  hur man skulle göra. Darrhänt gick hon igenom vaccinationer och chipmärkning i vad momo kallade ett "blodsockerfall". Hon såg faktiskt allvarligt sjuk ut tejjen - man börjar undra om hälften av alla där ute på Universitetsdjursjukhuset går sjuka och darrar dagarna i ända, detta var andra gången vi stöter på grovt darrig personal på Ultuna!
 Persen var sedan över och rasket gick på 1854kr. Fint. Vi stannade till på Djurhobby på vägen hem och tjejjerna fick varsin minipipis submarine som belöning, rätt slut var de men ändå otroligt nog pussiga.
Fatta, hur chockerande och traumatisk är inte dessa upplevelser för små valpar på 7-9 veckor? Att trycka in ett 5mm hål med halvtrubbig kanyl, är inte det sjukt? Usch, och jag är mer känslig än jag förut trott alltså..

Här följer de kliniska iaktagelser som utfördes och som ska finnas med på besiktningsblanketten du får med din valp. Resultaten gäller både för Sigrid och Siri. U.a = utan anmärkning, tjejjerna är därmed perfekta! (Observera att Patella luxation bör undersökas åter igen när hunden är vuxen).

1. Allmäntillstånd - AT. u.a.
2. Lynne - U.a.
3. Hud, hårrem, tassar - U.a.
4. Palpabla lymfknutor - U.a.
5. Ögon - U.a.
6. Öron - U.a.
7. Munhåla, tänder och svalg - U.a.
8. Bukorgan, buk palpation och rektalisering - U.a.
9. Cirkulationsorgan - U.a.
10. Respirationsorgan - U.a.
11. Yttre genitalorgan - U.a.
12. Rörelseorgan - U.a.
• Patella luxation - Nej
• kroksvans - Nej




8 veckor




2 hela månader har gått sedan mattes älsklingar kom till världen! Sigrid och Siri är idag 8 veckor gamla och precis som valpar i den ålder ska vara, så stygga samtidigt så ljuvliga! Siri har kaxat till sig regält och plågar syrran dag och natt med start av bitlekar, Sigrid har gått i rewind och börjat bajsa där man inte ska. Sigird är så otroligt nyfiken och framåt, följer Selma i allt hon gör från "dammsugning" av köksgolvet till att tugga tuggpinne. Siri är inte dålig hon heller i att lära sig, och hon vet bäst hur man charmar alla. De e så goa att se på och gosa med, lägger sig på rygg när man sticker in huvudet i kojan och ger pussar i överflöd, imorse sov dom en stund med mig i sängen.
Vädigt kul att se att de är så otroligt olika till utseendet, Siri ser ut som en Prazsky efter mamma och Sigrid en Chihuahua efter pappa.
  Selma är fortfarande jätteduktig och diar dom t o m än när de vill! Helt söndersugen på magen stackarn :( Hon är rätt trött dock, specellt när de kaxar upp sig, snor hennes leksaker och tuggpinnar eller springer efter henne som små svansar i köket. Ibland vet hon inte om hon ska leka eller sätta dom på plats, hon sover nu hos matte varje natt igen.

I lördags var Siris nya matte här på besök! Siri ska flytta till Monc (mattes bästa vän) vilket var min absolut högsta önskan då jag helst velat behålla denna underbart vackra Selma-look-a-like tösen men inte kan. Monc bor i Uppsala också så hon kommer inte långt bort Siri. Hon får det kanon lillan, kommer bli spoiled rotten precis som mamma, följa med överallt och tidigt lära sig stå framför kameran då nya matte är frilansfotograf. Men det är kravet på mina valpköpare, att tjejjerna ska få leva softarliv och slippa ha för höga krav på sig som småhundar ofta får nowadays. Det är så himla trist då man nu i kontrast mot den utdöende vavvahysterin försöker både blint och rödögd överrösta den dömande massan för att inte bli stämplad som en bimbo alias Paris Hilton wannabe - "NEJ MIN HUND HAAAATAR KLÄDER!".
  - "Paragrafryttare och insnöade squareheads hålla sig på stadigt avstånd, dessa valpar ska ha livsgaranti i överflöd med gos, varma kläder och nån väska att ta tillflykt till ute i den stora elaka världen"

Människor är verkligen elaka där ute, t o m sånna som skulle vara fränder. Vem som helst kan se att dessa små ända från början har ett större behöv av väme och tillflykt än vad "normala" hundar har, sen behöver man ju inte dumförklara sin egen hund! Hundar är otroligt skärpta, det borde alla som skaffar hund också vara och kunna se till hundens bästa.
Pust, nu lägger vi locket på en sekund.. Här e de senaste bilderna! Tack Monc :)
Så får vi se vart sötis-Sigrid hamnar..



6 veckor




Tjejjerna blev 6 veckor gamla i måndags! Lite sent ute men jag är lessen, har legat i influensa med feber och hostningar sedan juldagen, nu pågår efterkänningarna *suck* med huvudvärk och sönderhostad hals. Himla jul- och nyårshelg..
Tjejjerna är helt underbara, skuttiga, busiga, naughty till 1000 men så pussiga och fina! Gud vad jag älskar de små! Har fäst mig något otroligt vid Siri som bara blir vackrare och vackrare, hon är ju en mini Selma absoult. Sigrid har blivit något otroligt värmesökande och något ömmande får man för henne, hon ska helst upp i knät när hon är sömning och gillar pussar. Siri kommer givetvis för att trängas. De skiftar roller hela tiden tycker jag i vem som är kaxigast! Men båda busar de med Selma så att hon blir helt slut i bit- och dragkampslekar och de där små stapplande benen är det full fart på nu.
  Sigrid började klättra ur valphagen där när matte var som sjukast, den busen! Valphagen är för övrigt det värsta som finns nu och det är ynk och gnäll efter alla sovstunder, att springa på mattes matta och busa pälsen av sig är tydligen livet. Och att både kissa och bajsa där man inte ska verkar oundvikligt, det gäller att vara på sin vakt när det precis har "sovits och ätits". Selma diar de än men de äter bra också av fodret, första avmaskningen gjordes innan jul.

De är båda jättefina och söta, verkligen! Ljuvliga. Det börjar dra ihop sig och fortfarande är det inte bestämt vem som ska vart eller när. Från början var det meningen att jag skulle behålla en liten men nu, inför ett nu uppenbart omtumlande år, så tvingas jag lägga ner min önskan. Det känns fruktansvärt bara att tänka på det och jag har börjat ångra att jag satte mig in i detta trots att jag är glad över att både jag, Selma och momo fått erfarenheten och delat den glädje som dessa små liv gett redan vid planeringen. Fortfarande håller jag fast vid ett litet hopp men det krävs ett mirakel som är typ omöjligt, sambon flyttar hit från Kina på uppehållstillstånd om några månader och vi ska försöka bygga ett hem tillsammans från nära 0, vi lever båda som studenter än. Nä, orkar inte  prata om det. Ska se till att njuta så mycket som möjligt så länge de kan va mina. Sigrid och Siri, mattes stolthet.

Foton hoppar jag över då dom blir 7 veckor på måndag redan, och jag har inte orkat ta några. Har några julklapps recencioner också att ta itu med..
Kram från oss alla!
Och.. God fortsättning på det nya året!


5 veckor - god jul!

God Jul på er alla! Sigrid och Siri upplever sin första jul idag och gissa om det är "uppleva-rus"! Småtjejjerna är 5 veckor gamla och har kaxat till sig något otroligt! Mamma Selma är fortfarande snäll men det blir en hel del morr och "flygande puppisen" till och från, Siri har synliga Royal Bitch drag och Sigrid är inte illa hon heller i att käfta upp sig mot mamma så det händer att de blir riktigt uppläxade. Bita och slita i varann gör det också rejält. Annars är de otroligt gosiga och pussiga om än med lite bit emellanåt! Sigrid ger alltid pussar på näsan och Siri lägger sig på rygg så man får pussa puppismage, att tugga på mattes hår är kul också - GOS!
  Dagen till ära fixade matte med en liten arranged "Christmas holiday" fototagning dan före dan i min b-iga puppy studio, b-kamera men med hjälpsamma momo (mamma). Wihooo *not* men det va rätt kul faktiskt om än alla roliga bilder blev suddiga! Mammas urvuxna blinghalsband i skinn åkte på men rätt så snabbt av, de var ju för stora! Sigrid fick spel över pärlbandet men fotogenique som hon är posa hon riktigt fint medans Siri mest pep omkring och ville till knät för att tillslut riva ner granen. Granen var väldigt intressant tydligen, och det var nära kojbygge på gång där ett tag, men sabotagebudskapet gick in tillslut och puppisarna fick åka ner i valphagen igen - åh du trygga boning!  Valphagen är bäst i världen än så länge men det har varit lite "husdebut" nu de senaste dagarna. På mattes matta blev det myror i brallan kan jag lova! Och kiss, såklart.
  Enjoy the bilder, körde med tanken "less is more" till skillnad från de flesta amerikanska valpjulbilder man stött på och.. Svart gran?! Man riktigt läste i ögonen på Siri där i början "jaha, då var det bara t-cupen kvar då eller?!.. please kill me now!"

Ha en underbar julafton nu! Vi återkommer med paketöppningen som är det bästa Selma vet. Näst efter skinkan. Och köttbullarna.. Prinskorv..


4 veckor




I måndags blev Siri och Sigrid 4 veckor gamla, hela 1 månad! Nu är det små hundar vi har har hemma garanterat! Bus, lek och bit, benen bär bättre och bättre och tänder växer nu ut mer och mer. Ofta ser man dom två ligga och tugga på varandra riktigt ordentligt, nos, öron, ben och svans är alla offer. Små springryck men än är det svårt att springa, små knorrmorr när det är lek med mamma eller varandra och mycket kontaktsökande när familjen kommer för att titta. De äter lite uppblött Starter 1-2 ggr per dag men helst ska det fortfarande vara mjölk. De är så otroligt underbara att se på nu!
  Matte fick ett ryck i helgen och byggde till en valphage av en mindre bokhylla med sov och lekavdelning och en inte allt för liten toaavdelning! Den får t o m plats i mitt tillfälliga minirum. Kan ni tänka er, de fattar redan att man ska bajsa och kissa på tidningarna! Än så länge behöver de oftast hjälp med att gå in på toan för när det är dags är det DAX, på stört. Jag brukar se till att lyfta dem till en tidning när de precis vaknat vilket funkar kanon, men när matte ligger och sover så blir det en del nerkissade filtar - tvättmaskinen går och går.. Kära nån vad jobbigt med större raser!
  Sigrid är livsnjutaren och hon är väldigt smart, hon fattade det där med tidningen snabbast. Sigrid har varit mer trött och darrig sedan mamma drog ner på diandet och vid vissa tillfällen får hon Siri-drag och kan se riktigt liten och ynklig ut, det är tur att hon gillar fodret. Annars leker och springer hon på så att vi alla får skrattanfall när hon är belåten. Hon ser ut som en renrasig Chihuahua nu Sigrid, öronen står fint och pälsen är utmärkt i både färg och kvalitet. Hon väger nu 680g.
 Siri blir mer och mer social och lekig vilket är väldig kul att se! Man hittar henne knorrmorrandes i vilda tugglekar eller i tossiga "reverse"laddningar till språng men hon är ändå den där lilla pricken som ska in under filtar och upp i famnen när det känns lite osäkert. Siri är väldigt Selma lik både vad gäller gosbehov och look. Hon blir också ljusare och ljusare men den där tan:en vette 17 vart den är nu.. I vilket fall börjar hon bli väldigt vacker - en riktigt liten prinsessa! Siri väger nu 560g.
  Förutom kiss och bajs är det helt fantastiskt underbart med puppisar nu! GOS AB.




food!




De senaste 3 dagarna har Selma börjat gå ifrån när puppisarna vill snutta, gripande mamma! De är faktiskt små än men det verkar som om mjölken börjat sina så mycket som de kämpar för att få ut något då mamma väl ligger still.
Igår var småtjejjerna helt darriga och Selma vägrade dia så jag provade på att blöta upp och mosa lite av de Royal Canin Starter foder som Selma ätit sedan hälften av dräktigheten och som puppisarna ska ha som avvänjningsfoder.
Se tidigare inlägg om Starter.
Kära nån vilket dyk! De var helt G A L N A. Sigrid körde fram som en dammsugare, Siri gick på bra också men lillan gillar att snutta och det där med att skopa in med tungan va lite svårt, de tuggar ju inte riktigt än. Men det var kalas ändå om än med en skrattande matte och momo, som använde både händer och fingrar, och en avundsjuk Selma som slickade i sig resterna när festen var slut. Men gissa vem som slängde sig på en tutte efter att först ha vrålätit, dykt, nära vält matskålen vidare försökt sno syrrans mat och samtidigt tiggt av momo?! Jo precis..
  De åt båda så gott de kunde med de blev inte nöjda, Siri somnade och Sigrid försökte få mjölk. Ska man skaffa mjölktillskott eller helt enkelt försöka få i dom gröten? Det är vid ca 4 veckors ålder man börjar avvänjningen men rekommendationerna är ju ändå inte att helt ersätt mjölken förns vid 5 veckor. Selma diar fortfarande men absolut inte så ofta som småtjejjerna vill nu längre - vad göööra?

Ok filmen vart UBERKASS men den får duga, kamera-blä och 40min bara för att komprimera filmen till quicktimefil med min dator som gått i förtidspension, sorry alla!






3 veckor




3:e veckan nu och tiden verkar inte räcka till! Idag helt plötsligt står öronen på Sigird rakt upp! Hallå liksom vänta på matteeee (som är pinsamt seg nu givetvis). De 2 senaste dagarna så känns det som man har 2 helt nya personer här. Det tuggas och nosas och tittas och stapplas.
Igår för första gången såg jag valparna leka med Selma! Slå upp tassen mot nosen på mamma och nafsa lite vänligt i munnen. Selma blev helt till sig av glädje när hon såg de små rullta omkring på sina vingliga ben så hon snurrade runt, fick lekspel och sprang efter en leksak, - llillah! Så stora är det inte riktigt än.
Trodde Selma skulle bli en sån där mamma som ploppar ut ungarna, matar, sköter och nattar utan en min för att sen lägga sig och sova och vakna upp 10 år äldre, men hon förvånar matte! Selma är SÅ duktig, tuttarna är blå av allt sugande, småtjejjerna är som 2 vilddjur när det är matdags! Över och under varandra med knyttassar och snabbt utbyte av dåliga tuttar till nya. Herregud tur att det bara blev 2! Men hon är rätt slut emellan åt Selma, sticker upp i mattes säng och gräver sig djupt in under täcket och kan sova länge. Men så fort det hörs ett pip går hon och tittar till dom.
  Pip förresten, i förrgår höll jag Sigrid i händerna (blir mycket gosande nu kan ni gissa) och hade på lite musik, plötsligt hörs ett pipskall kort som en hickning men regält för att vara från en sån liten hund! Jag hoppa till av förvåning, senare hördes ett knorrmorr när hon lekte med Selma - hon e så kul, har massa små ljud för sig!
Sigrid kallas numera fisen, hon är en riktig liten prutthund, förstår inte hur det kan lukta så mycket från en sådan liten! Too much food yes. Sigrid väger hela 600 gripande gram idag (!)! Somebody needs to learn how to use those sticks attached to her belly (blev rätt chockad då jag inte vägt henne på några dar)!
  Siri är fortfarande rätt skygg och det behövs mer tålamod, hon kryper direkt til närmste värmekälla när man sätter ner henne på en filt men hon är så näpen på något sätt! Vet inte hom hon kommer bli en riktig crybaby för Selma var rätt blyg som valp och se vad som hände med henne (The Royal BItch!). Siri har börjat ljusna något enormt i pälsen nu och tan teckningen är mer tydlig också, vad ska det bli för färg på dig lillan? Förresten, hon har börjad fisa nu också.. Siri väger nu 484g.
Nu är det svårt att ha en favvo, Sigrid är go för att hon är så otroligt framåt och social, Siri för att hon är så liten, näpen och behov av mer omsorg - hur ska det bli med er månntro era små råttor?
Svårt att få bra bilder idag, alla blev suddiga förutom tråkbilder sorry! Matte vill ha riktig kamera ja.. Det kommer en filmsnutt imorrn allafall :D




på stapplande ben




Oj vad det hänt grejjer med puppisarna de senaste dagarna! I början av veckan började de kravla annorlunda och även synligt vara mer uppmärksammade på omgivningen. Matte fick sin första puppispuss på näsan för några dar sedan!
Igår dock blev jag jätte överraskad när jag på eftermiddagen la upp dom på sängen - de började gå! På stapplande ben och med vispiga nybörjarviftningar på svansarna gick de runt och nosade. För övrigt har de även blivit mycket mer sociala och äventyrslystna. De har hittat varandra också och börjat tugga lite systerligt på den andre eller ser sig omkring och letar om den andre försvinner ur synhåll. Sigrid är mest social såklart och kan komma krypandes mot än och stirra än rakt in i ögonen när man håller i henne medans Siri fortfarande är mer försiktig om än överraskande framåt just denna walkday!
Jag tog tillfället i akt att filma de små rackarna under kvällen och deras big walk, klistrade ihop en liten flm. Kass kvalitet och typ jättemörk och nått konstig svart bit i slutet men bättre än inget huh? (nybörjarfilm med pocket kamera och Imovie, urkasst jaaaa). Imorrn är de 3 veckor gamla, det är nu allt kul börjar jue!






2 veckor




2 veckor har gått! Småtjejjerna växer vidare i spurtfart, Sigrid ligger på 440g, Siri 358g. Jag börjar fundera hur himla stora de blir! Selma var en 650g liten prick med rund mage när jag fick hem henne som 10v valp. Men visst, trots att hon var den minsta som valp blev hon ändå en av de större som fullvuxen av en kull på 5. Tycker småtjejjernas mått är stora men det betyder ju inte som sagt att de nödvändigtvis blir stora.. Det blir en medelvikt mellan Östen och Selma som bör vara runt 2kg.
Bortsett hur de är storleksmässigt är de nu grymt söta med sina små svarta ögon! De är fortfarande väldigt ljusskygga, mer yrsliga och piper mer än innan ögonen öppnades vilket gör att man inte vågar ta i dom lika mycket. Helst vill man ju bara hålla dom hela tiden så goa är dom. Det är hur svårt som helst att fota bra bilder då de helst vill gömma sig i nått varmt mörkt hörn eller blundar då man försöker få till bra ljus. Märker inte så mycket att de hör men öronen håller på att öppnas.
För övrigt har de börjat kravla lite annorlunda, speciellt Sigrid som har börjat pröva benen och "kravelgår" ibland. I förrgår klippte jag klorna som var rätt vassa, de fastnade i filtarna när de kravlade runt :(
Selma tar hand om dom fantastiskt bra nu, hon äter också fortfarande bra vilket ju också märks på puppisarnas spurttillväxt. Här snackar vi inte en viktökning på 30g i veckan som riktlinjen var enligt veterinären på Ultuna.. Kanske man ska vara orolig? Får se hur det utvecklas.. Kanske har små GD wannabees här hemma? Hehe..
2 veckor har gått snabbt ändå kan matte nästan inte vänta tills de börjar gå och utforska världen utanför valpsängen. Siri är väldigt svår att få på bild med den pocketkamera som finns till hands, Sigrid är mer hjälpsam om än de båda 2 helst undviker allt som har med kameralinser att göra. Selma suckar när matte tar fram kameran, hur många gb som ligger på hårdisken efter bara 2 veckor ska vi nog inte ta upp.
Några shots från idag.. Pälsen ser exakt rätt ut på min skärm färgmässigt, vet inte hur det blir på era men hoppas det funkar någelunda. Visst vill man bara pussa och hålla?



hej, hej världen!




Matte har varit och donat lite inne i stan idag. De senaste dagarna har vi spekulerat i när småtjejjerna kommer att öppna upp ögon och öron, det ska ju vara nu mellan 11:e och 14:e dagen. Kanske är de lite sena eftersom de föddes några dar tidigare än normalt? När jag kom hem nyss blev det lite vardaglig spekualtion i puppisutvecklingen och jag gick in i mitt sovrum för att titta till dom. Siri låg lite konstigt så jag tog upp henne och vad ser jag inte om två små svarta ögon som tittar på mig! GOS! Jag skrek! Av lycka givetvis. Så söt!
Sigrid ser också helt underbar ut med sina svarta ögon och snart helsvarta nos. De har ännu inte vant sig och är ljuskänsliga, nästan omöjligt att ta bilder då de yrslar omkring för fullt med huvudena i den nya värld som de så abrupt blev medvetena om. Blicken är ofokuserad och ögonen något grumliga så det tar nog ytterligare några dar innan den funkar som den ska. Öronen verkar fortfarande vara blockerade dock.. hm, vi får se. Men vilken skillnad! Helt plötsligt ser man små personer där! Visst de har varit personer innan också men på ett annat sätt. Nu har de kurat ihop sig i Wings carriern här på golvet, sömn är fortfarande no 1 på listan.. Näst efter mjölk förstås. Nä nu måste jag ta en titt igen!




1 vecka




Nu är Sigrid och Siri 1 vecka gamla! Sedan födseln har de växt i spurtfart, givitvis med Sigrid i fören. Mamma Selma har nu
lugnat sig och de senaste 2 dagarna stannar hon mycket hos puppisarna. Hon diar dom både tillsammans och individuellt, de får äta när de vill helt enkelt och lillah lägger sig t o m på rygg när hon diar ibland.
Sigrid har nått hillarious proportioner och börjar likna en liten mini pittbull, big time! Men hon är så framåt, en riktig livsnjutare! Lägger sig på rygg när hon är mätt och belåten och har börjat leka med miner så att det ser ut som om hon ligger och ler. Det grisrosa i ansikte och på öron börjar försvinna helt, nosen har också börjat bli svart nu! Sigrid kan man ta upp och hålla en stund och hon burrar in sig i där det är varmt, hon är nog mattes favvo nu.
Siri ligger fortfarande lite efter och är väldigt mammig, missar alltid de bästa tuttarna och verkar vara småhungrig mycket. Ligger hon inte och snuttar hittar man henne i ett varmt hörn i valpsängen. Men hon är väldigt nätt och fin och börjar bli lite ljusare, hm blit det någon tan? Siri är momos favvo. Siri väger nu 244g (+ 124g sedan födseln) Sigrid hela 322g (+ 168g sedan födseln).
Annars är det nu inte lång tid tills ögon och öron öppnas! Man ser också att de har muskelryckningar småtjejjerna, ibland ligger de och viftar med öronen, de gör mer ljud ifrån sig nu också!
Här om natten lyckades de båda kravla ur valpsängen. Först vaknade jag av ett pipskrik och såg Sigrid ligga till vänster om valpsängen på mattan, någon timme senare samma sak fast med Siri till höger om valpsängen fast på golvet! Lillah! Har numera en vägg av kuddar runt sängen tills det är dags för valphagen. Men matte har nu kunnat flytta upp i sin säng om nätterna då Selma äntligen slutat yrsla omkring. So far so good helt enkelt!
Även om bilderna kanske inte säger mycket sen sist så växer de verkligen too fast! På 2 dagar har Sigrid gått upp 62g och nosen gått från grisrosa till grå! Det är inte illa! Eller?




2 små chirik valpar och ett pipis ägg




Idag kom en faktura från UDS, Universitetsdjursjukhuset i Uppsala. 14 602kr var den på - najs! Om man inte haft en försäkring nu hade jag pissat blod. I veckor. Tack Folksam! ..Matte kommer undan med 4240kr.
Ute är det snö och kallt men inne är det varmare än vanligt, här finns ju puppisar! Nu har det gått några dagar sedan 2 små Chirik valpar kom till världen.
Sigrid och Siri växer så att det knakar! Mamma Selma har tagit sin roll bra om än med några lite konstigare beteenden vid jämna mellanrum. Kan visserligen vara kopplad till kejsarsnittet då mamma-valp instinkter och "hormonsheman" kan rubbas men kanske snarare vid såret som lär göra rätt ont. Annars har hon fått en mammakris helt enkelt!
Helt plötsligt ser man Selma yrsla omkring med en gul äggformad pipis i munnen. Ägget har 2 stora ögon och fansar. Hon tar det så varsamt i munnen och bär omkring det medands hon gör typiska Selma-ynk-ljud. Helst ska det följa med in under ett täcke men väl där inne kan hon inte slappna av utan kommer snabbt ut ynkandes. Ligger hon och diar kan hon plötsligt titta bort mot leksakshögen eller helt enkelt avbryta måltiden och börja leta efter ägget. Ibland kommer hon och lägger det vid valparna som om hon ville leka. Lillah, hände allt för snabbt?
Ett annat intressant fenomen är att hon ibland börjar bädda och gräva hysteriskt. En gamal Selma-vana för att få sovplatsen perfektish men med puppisar involverade blir det komplikationer. I den Biabädd full med värmande fleece vi gjort som valpsäng gräver hon sig in under filtarna och bökar så att puppisarna blir klämda eller, i värsta fall flyger upp i luften för att landa direkt på Biaplasten! Det händer också att hon sätter sig på någon av dom så att det piper till. I dessa lägen är det bäst att vara på vakt. Mycket sömn har det inte blivit dessa nätter.. 
Selma äter och dricker annars bra redan sedan första dagen vilket är kanon. Även såret verkar läka i rekordfart! Om 7 dagar kan vi ta bort stygnen.

Puppisarna är snart 4 dygn gamla, sover mest och äter var och varannan timme. När de inte sover eller äter kravlar det runt och söker sig till något extra varmt hörn eller till mamma. Mamma Selma slickar dom på mage och kön med jämna mellanrum och hjälper dom därmed att kissa och bajsa vilket är ett.. intressant fenomen. Man vill därför helst inte ha Selmapussar nu som ni kan förstå! Doggie-poop-kiss, nej tack. Nyfödda valpars bajs luktar mer än jag trodde!
Sigrid är det lilla matmonstret, tjockis-grisen med skurkkaraktär. Hon kravlar fort och hänger sig fast vid tuttarna som om de alla var hennes. Knuffar gärna bort lillsyrran utan som helst bekymmer när hon är hungrig. Annars brukar hon syssla med små egna "äventyr" i valpsängen, kravla bort till ett hörn eller över till matte (!) som numera sover på en madrass på golvet precis intill. Sigrid är fint creme- guld färgad men har fortfarnde gris-look med rosa nos och öron. Hon kommer mycket troligt se ut som en renrasig Chihuahua när man tittar på kroppsbyggnaden och det är superspännade att se hur just denna tjej kommer att utvecklas! Tror hon blir fin!
Siri är mer näpen av sig, ligger mest och småsnuttar och somnar lätt när hon äter, piper till mer och har små knorpljud för sig. Väldigt värmesökande. Hon ligger helst hos mamma men man kunde lugnt se att det i början var storesyrran som var mammas favorit vilket gjorde att matte och momo snabbt tog parti för denne lilla. Det är nu, idag, som man sett att Selma ägnar mer tid åt Siri och gosar, dagarna innan har det t o m hänt att hon morrat åt henne!
Siri har nu börjat göra "en Sigrid" då och då och kravlar upp på syrran för att ge igen, men hon är ju inte lika stark så tuttarna blir hon ofta utan. Den ensamma ditiden är viktig för henne. Siri är väldigt Selmalik men nu har vi uppmärksammat en tan teckning i ansiktet på henne. Nos och öron är mörka och hon har en mörkare ål på rygg så de vette 17 om man kan kalla henne riktigt brown and tan sedan, hon är ju mer åt Selmas håll också, red. Siri blir nog en utmärkt blandning av Chihuahua-Prasky krysarik - en riktigt liten Chirik!
Annars råder syskon sämjan, om än i blindo, när mamma tar en tur så kravlar de ofta tätt tätt intill varann och gosar.
Runt den 11:e-14:e dagen öppnas öron och ögon - Gud vad spännade att se vilka små personligheter som kommer att utvecklas!




mardrömsnatten som tog slut




Det har varit en lång och jobbig natt men.. Selma är nu mamma till 2 små fina tjejjer!

Vart börjar man?
Lördagens nattyrsel visade sig vara förkänningar, runt 18.00 igår kväll visade Selma på en tydlig oro och dushen blev sedan hennes plats i ca 3,5h.
18:30 kom det ut något som jag antog var "vattnet". Krystningarna kom snabbt, efter ca 2 h med 5 min mellanrum. Lillan kämpade på så otroligt duktigt där i duschen, tydligt kunde man se att hon först trodde det var bajs hon skulle få ut då hon snurrade runt runt inne i duschens hörn och inte ville ligga på filtarna.
19:20 krystade hon fram vad vi trodde var ett puppishuvud, men det var en vattenfylld bubbla som sedan sprack och åkte in igen, vi ringde Ultunas jourtelefon där en gubbe gav till svar -"Se till att hon rör på sig. Ut och åk bil!" (!).
20:30 kom vad vi då äntligen trodde var huvudet men det visade sig vara en andra bubbla som sprack och vidare åkte tillbaka in.
21:30 åkte vi ut till Ultuna. Vi funderade och spekulerade hej vilt jag och momo där på duschgolvet och trodde ändå att det snart skulle gå men förmodade till sist att puppisarna låg fel då hon krystade och krystade utan att få ut dom. Med säckarna redan spruckna var det nu en fight om tid. Och känslor! Vi stack snabbt iväg, gubben tyckte vi kunde komma in men förespråkade fortfarande motion.
Från att vi kommit in på smådjursklinikens akutmottagning på Ultuna tog det ytterligare 1 h timme med förundersökning, utvärdering och förberedelser i valprummet. Vi bestämde snabbt kejsarsnitt efter att veterinär OCH gripande läkarstudent båda tryckt in fingret där bak på en helt slut Selma som hade verkar var 4:e min. Närmaste puppis låg i rätt läge men, hon var för trång!
23:15 går momo och frågar hur det går, "Hon ligger med drop, de har inte börjat än." Vi får lätt panik, 4h sedan första säcken gick. Och varför kunde vi inte få se vad som hände från ett fönster eller vad som helst?!
23:25 Läkarstudenten kommer ut och pålyser att Selma ligger på drop och att de inte börjat än. *morr*
00:30 Den första puppisen kommer levererad i en fuktig handduk. En mini Selma!!! Jag börjar grina. Några minuter senare går vi in i valprummet och får se en liten creme/guldfärgad tjockis bli gnuggad av en annan läkarstudent. Jag och momo får sitta och gnugga och värma 2 små sprattlande och pipande puppisar under värmelampa.
01:10 Får vi äntligen se vår lilla Selma. Gud så tärd! Jag kände sån ångest. Helt darrig var hon min bebis. Värsta stygnen ca 10cm (!) långt över skärsåret på magen. Hon lades ner i valplådan för att för första gången få se sina små. Lillan vände bort huvudet och gömde det i filten! Det är så man gråter, så ynkligt och sorgligt kändes det att vara en så elak, elak matte! Men åh så duktig hon var, lät de små dia och senare när hon vaknat till mer började hon slicka och rengöra dom. Men hon var trött, så trött.
5 timmar spenderade vi på Ultuna, innan vi åkte hem skulle det tas blodprov för att se kalkvärdet och en rödblossig gubbe med darriga händer och gult var i öronen skulle ta det. Där höll matte på att svimma. Kände hur allt blod försvann från ansiktet och huvudet började snurra, jag höll på att svimma! Inte nog med att hon haft födslovåndor i timmar, en massa främmade personer som pillat och cuttat upp henne för att sen vakna upp till en massa konstigheter och.. bebisar! Plötsligt hade hon blivit mamma men var fortfarande för svag så ska dessutom en snuskgubbe ta blodprov med darriga händer! Han klämde skinnet på henne med en nypa när han skulle spänna plastbandet - "Nä, det kommer inget" sa han till den kvinnliga veterinären som precis kom in, det var hon som utföre kejsarsnittet. "LÄMNA MIN BEBIS IFRED NU!" ville jag skrika. Sen kom tårarna. GUD. Att uppfödare med mage kan utsätta sina små tikar för detta helvete 2-3 GGR i sin jakt på vinst är så att man tappar andan. Aldrig i hela mitt liv vill jag att hon ska vara med om liknande. Min lilla!
04:00 Hemma. Trötta och tärda men lugna, de enda som nog var riktigt nöjda och belåtna var nog puppisarna. Det är över!

Nu så här med några timmars sömn och en sån otroligt duktig Selma som vårdar sina puppisar non stop så känns det ändå skönt. Vilken pers, någon timme senare och det kunde varit försent. Småtjejjerna var helt blåa när det togs ut sa läkarstudenten och de trodde inte de skulle överleva. Selma själv hade gett upp. Men här ligger alla 3 tejjerna och puppisarna diar, helt friska och fulla av livskraft. Denna vecka är det noga tillsyn av allt men Selma sköter sig exemplariskt första dygnet trots en abnormal valpning och det stora såret mellan brösten - ingen som helst smärtlindring ges till tikar då valparna kan bli sjuka genom mjölken! Gosan!
Den stora magen är väck och helt plötsligt känns hon inte bara allmänt tärd utav händelsen utan även lätt bening! Var hon verkligen så här innan?
Förresten.. "2 s m å tejjer"?!? 2 bamsetjejjer var det som låg där inne hela tiden och fick matte att planera hej vilt om en hel syskonskara! Men det var bara Siri och Sigrid. 2 små olydiga gosevoffar!
Siri är "lillan" på 120g, en mini Selma! Brunröd med ål på ryggen och Selmaveck i pannan t o m! Sigrid är bamsetjejjen på 154g, creme- lätt guldfärgad, efter pappa Östens vita gener. Sigrid satt som en kloss där inne! Sigrid är boss och tar för sig av de bästa tuttarna, gärna genom att knuffa bort Siri. Selma verkar inte sympatisera med lilla Siri så det får matte och momo göra, blir nog inte bra annars.. Men det ska bli så underbart kul att se hur de utvecklas! Tror båda 2 kan växa upp och bli riktigt vackra, de lär nog inte bli lika stora som mamma trots denna turbulenta bamsestart med tanke på pappa.

Välkommen till världen mina gosingar! Världens puss till min modiga Selma och megakram till mamma (momo), utan dig går ingenting! Tack också Ultuna för er insats! .. Och givetvis pappa Östen och Helena! :)

 



mooo




Igår kom jag till insikt. Min hund ser ut som en kossa! Och nu snackar vi inte lite svullna tuttar alá hund going mommy utan.. asså.. Hunden har bröst!!! De dallrar!
Nu närmar sig dagen med stora steg, Selma är höggravid indeed. Kliryck, sparkar och suckar. Lös i magen är hon idag också, lillah :( Hon vill inte äta för mycket heller.. Man känner lite skuldkänslor så här i slutet då hon mest yrslar och sussar, i natt tog det 40 min för henne att hitta en sovställning! Ut och in under täcket, runt, runt, ner, upp från sängen. P U S T! Ska nog ta tempen på henne senare och hålla koll på den de här sista dagarna.. 58:e dagen.
Man brukar säga att 1 bild säger mer en 1000 ord, här har ni 3st.
Snuskgubbar hålla sig undan, annars sätter jag dit er på livstid! Hatar djurövergrepp, sjukare kan inte människan bli i sin redan förvridna sexualitet. Men det kan vi ta i ett annat inlägg *morr*, satt och läste senaste nummret av Härliga Hund här om dagen och följt nyheter, ä n t l i g e n börjar man politiskt engagera sig i frågan!. Här är i allafall min lilla mooo! Selma med bröst.




56 dagar




Idag, helt plötsligt, ser det ut som om Selmas mage blivit mindre uppifrån! Jag tittar och klämmer och kan konstatera att den hänger ner mer varpå det är rätt logiskt att den ser mindre ut från mitt fågelperspektiv. Gick igenom växtkurvan från parningen och kan häpet konstatera att min lilla tjej gått upp 10 hela cm i bröst- och magmått!! Det är inte lite kan jag meddela alla er oinförstådda för en minihund som började på 34cm bröst och nu är uppe i 44. Nu de sista dagarna forsätter dessutom växandet, en 3:e del av hennes normala mått har hon alltså redan svält!
Selma äter sämre nu vilket är förståeligt och annars sover hon mest. Ibland hörs typiska Royal Bitch gruff eller så tittar hon helt plötsligt bakåt på magen - "LÄGG AV NU ERA SKITUNGAR!!!" tycks matte läsa i hennes ögon. Den där lilla pricken i ljumsken verkar rycka och spinna nått otroligt. ADHD valp skojjar vi om här men det är ju inget kul skämt..
Tycker hon borde börja "bädda" snart! Åtminstone välja ut en plats. Men det kommer säkert i sista minuten, hon är ju mattes tjej vettja! I värsta fall blir det i mattes säng (spoiled rotten hund) men mest troligt i duschen då jag har en känsla av att hon inte riktigt kommer fatta vad det är frågan om förns de ligger där brevid henne och snuttar. "VATTNET GÅR, VATTNET GÅR" lär ju inte vara det första hon tänker i sitt lilla huvud, snarare mattes tillgjorda röst "KISSA!".
"Gimme five!" skämtar jag lamt med Selma, ingen reaktion. Tänk om det blir 5 puppisar! Då ska jag dansa segerdans i 24h minst! Eller 5 kanske räcker T_T
Efter helgen nu kan det egentligen vara dags när som helst om de blir sura där inne. Tjena alltså.
Nu är jag är så valpsjuk att jag kan dö!


squip, skvalp och squeek i sumomagen




Idag vaknade jag till ett squipljud. Högt var det! I Selmas mage var det full kuling kan jag säga,  "squip, skvalp, squeek" och "blub". Selma ser sliten ut. Det trycker på mer och fortare nu och det har hänt någon olycka inne, hon brukar kunna hållas sig otroligt länge annars. Men hon är duktig, när matte sover går hon till duschen om hon är sjuk eller paniknödig, något hon lärde sig för 2 år sen när hon var magsjuk och matte sprang ut och in från toan som ett jehu med kräkande hund en hel natt. Hon har börjat sova mer än vanligt också (ja det är möjligt), det märks att hon är höggravid. Under husets mest aktiva timmar ligger hon nu mest i den fula rosa/vit prickiga Puchibagkopian, som momo köpte när matte var i Kina, och halvsover.
Tidigare under dagen hade jag kanontillfället att känna på sumomagen en längre stund på höger sida när Selma sov. Oj, oj, oj vad spännade det var! Vid flera tillfällen kände jag  hur en av puppisarna vred och vände på sig, huvud och rygg och möjligtvis ett ben tryckte mot min hand! En liten prick ligger nere vid ljumsken och snor runt. Kände av en liten rackare högre upp på samma sida strax under revbenet samtidigt så det betyder iallafall 2 puppisar! Men sumomagen är stor och nära 4kantig skulle jag säga. Har tyckt den är någelunda lik storleksmässigt på sidorna men nu när man tittar så är det möjligt att vänstersidan är större! Helena sa idag att en ojämn mage brukar betyda ojämnt antal puppisar. Hm eftersom jag redan känt 2 så skulle det då troligtvis vara 3 eller bättre: 5 st!! Om nu magen verkligen är ojämn. Och teorin stämmer. PUST. Nervig det här! ..troligtvis 9 långa dagar kvar!




50 dagar




Matte och matte går inte riktigt ihop, jag blev lite chockad (helt plötsligt) när jag insåg att det är 50:e dagen idag! Det betyder att det, i extremaste fall, kan komma puppisar efter 6 dagar nu! MINDRE ÄN EN VECKA!
Selma har visat på att hon nu börjat känna av. Vet inte om det är puppisarna eller småvärkar hon känner men helt plötsligt står hon i hörnet inne i duschen som om hon vore påväg att kräkas. Momo tror det blir just inne i duschen som valpningen blir av varav det nu byggts en myshörna där inne. Selmas limpa har börjat hänga ner mer och den har fått någon slags platt form under! När hon sitter hänger magen på backen som en stor sackosäck.
Förutom de tillfällen hon visar på tydlig utmattning eller illamående är hon annars rätt pigg tycker jag, hoppar ner från sängen till lådan vidare till golvet i spurtfart så att magen skumpar när instinkten som vakthund tar över. Man blir ju rädd att de där små benen ska gå av! Har försökt börja träna henne i "valphantering" med diverse gosedjur men det ser inte så bra ut. Stackars puppisar, Slit och Bit AB.
Prommisar blir det inget av längre, det är kissa, bajsa, in ungefär. Sätter jag på kopplet och försöker gå utanför tomten sätter hon sig ner och tittat bort. -"Jaja, du vinner!" ..Men bara för att du är gravid och ser ut som en mjölkko.
Nu är puppisarna 50 dagar gamla, nosen hundens mest avancerade känsloorgan är nära fullt utvecklad och nu kan man se päls, morrhår, trampdynor och klor!  Bara 13 dagar kvar, allt är snart färdigutvecklat och ändå ska de växa nästan det dubbla den sista tiden nu storleksmässigt!
Vi får hoppas att de föds runt den 21:a, 63 dagar, så att dom är tillräckligt starka för den första tiden utanför.. Och att Selma orkar med ännu större sacosäck!
Bilden är på ett ca 55 dagar gammalt Chihuahua foster.

Psst lägger man fingrarna på magen känner man nu tydliga rörelser! Är så nyfiken vad som finns där inne och hur många!



selma the skogaholmslimpa




BOO!
Nu är Selma och jag bofasta ute på landet i hus och allt hos familj och värme. Känns riktigt bra trots faktum att man flyttat "hem" igen och kommer leva med hälften av tillbehörigheterna nedpackade ett tag.
Här kommer de utlovade Selma bilderna! Idag lördag är hon på 43:e dagen räknade jag ut, hm vet inte om jag missat på någon dag innan i mina tidigare inlägg.
När man tittar uppifrån så är det som en helt annan hund där nere, på prommisarna får jag skrattanfall. Ser ut som en boll som försöker klämma ut lite luft men utan vidare resultat. Kiss och bajsturerna är rätt så täta redan kan jag meddela.
Selma är numera the Skogaholmslimpa. Läskigare bilder blir det svårt att hitta så här i spookytider huh? Men jag måste säga, det är svårt att få det på bild. I verkligheten är det mer.. svällande.
På köksvågen sa det "stop" idag (!), 6 veckor har gått totalt och lillah har gått upp på bara 3 dagar nu ytterligare 200g! Hallå liksom, hur ska detta  sluta?





40 dagar




MU! The royal bitch börjar nå hillarious proportioner kan jag lugnt säga! På 10 dagar har hon helt plötsligt gått upp 280g!
Nu är puppisarna 40 dagar gamla, det är nu som benstommen utvecklas varpå man kan se dom små på ultraljud! För övrigt är sista etappen av dräktighetstiden i full gång och puppisarna växer nu i spurtfart i runt 20 dagar till.
Får se om vi kommer iväg för en check nu snart men först har vi en flytt att genomföra! PUST Ska bli otroligt skönt när den är över så både matte och miniko kan ta det lugnt tills det är puppisdags!
Vi skaffade riktigt bra "mamma foder" förra veckan. Starter, från Royal Canin, Selma har aldrig älskat ett foder mer!
Fodret är energirikt och belastar inte mage och tarmsystem som vanligt foder. Samma foder används som övergångsfoder till puppisarna sen också. Får köra en recension senare..
Ska försöka fixa Selmabild så fort jag kan också, I promise! :)


Tidigare inlägg