Hur illa det än passar i vardagen har jag fått valpsjuka igen. Hm tänker jag efter så har jag alltid någon slags valpsjuka som växelvis är tydligare i vissa perioder än andra, så vem är egentligen förvånad?
  En vavva har legat på wishlistan i snart 7 år, det blev ett prazsky avhopp på vägen men drömmen om en mini chi har aldrig riktigt dött. Jag har tittat mycket och länge på Chihauhua aveln, både nationellt och internationellt. Efter att ha gett upp den svenska byråkratin i form av svenska chihuahuauppfödare som medel för att få tag på min minidröm hittade jag för något år sedan, till min fascination, min absoluta favorituppfödare. Belägen i Canada!!
Hon har specialicerat sig på chihuahuor under 3lbs, med en maxvikt på alltså 1,3kg, vilket hon verkat lyckats otroligt bra med tack vare långvarig avel och närapå fanatisk vård och omsorg av dessa tills de är redo att flytta hemifrån. Wow, precis som det ska vara enligt min mening! Otroligt fina färger har många av hennes vavvor, färger som man inte ens ser i Sverige. Man blir nästan förstummad av de valpar hon lyckas få fram och då inte bara vad gäller storleken.
  Iförrgår hittade jag ren kärlek i miniform " Micro Teacup Sephia Female". Hon är 13 veckor på kortet och kommer växa upp till en tjej på max 900g (!). Herre, vilket ansvar!
$1600, alltså ca 10100kr med dagens dollarvärde - ett pris man inte ens får en blandis mellan vavva och nakenfis för här! Suck, varför bor jag i Sverige?
Sephia, vilken underbar färg! Vilket perfekt litet äppelhuvud, sussig blick, och fint stående öron! *pussa valpmage*. Lillpluttan, kom till miiiig så ska du få kärlek i megaformat!

*sjuk*




bild:

För några veckor sen surfade jag på ett Walt Disney fenomen på Youtube, traliern till filmen Beverly Hills Chihuahua som har Usa realease i september i år. Trailern var verkligen.. intressant. Min reaktion likadan.
Efter snabb research fick jag reda på filmens story som handlar om Hollywood-brat-vavvan Chloes möte med sitt lite mindre "glamorösa" men tuffa ursprung och som ger upphov till ett spännade äventyr. Rätt kul idé med tanke på alla rolig hundstuff och minivovvar bortsett från fejktalande och halvt animerade hundar tänkte jag. Och visst är det väl kul när starka (och för många svenskar, negativa) mediabegrepp ännu mer blåses upp av framstående underhållningskällor och bekräftar fenomen man mycket och länge pratat om, fenomen som många redan trott (eller hoppats på) dött ut? Sophia klappar händerna. Ska man skratta, gråta eller bara njuta? Beror på hur man ser det.

Rekationerna på trailern, som inte riktigt får filmen att framstå som sevärd, har på andra sidan atlanten varit enorma. En hel "Youtube våg" har skapats med folk som även i skrivande stund laddar upp sina eller bekantas reaktioner på vad man kallar en Disney tragedi. T o m The New York Times har gjort en story om reaktionerna. En del reaktioner och kommentarer är helt hillarious roliga som t e x filmklippet från Youtube användaren "marxmith" och hans kommentar strax efter att ha sett trailern:
- "Hear that sound?.. Sounds like a lawnmower engine ... Yeah that's Walt Disney spinning in his grave." HA HA!
  Det är upp till bevis hur filmen verkligen kommer framstå på duken. Vavvaintresset kommer mycket troligt öka hos den yngre generationen (som är den som har mest intresse av och kan uppskatta en sådan film) men en sak är säker - hundmode- och hundtillbehörsutvecklingsföraktet lär inte precis minska efter en film som denna.
- Aiiiiij chee wow wa!



trailer (för er som lyckats undvika den):