Hej alla trogna!

Fatta hur mycket grejjer som jag har i luften just nu. Trodde inte att en mänsklig hjärna kunda klara av en sån här nivå av stress men tydligen hade man fel. Eller är det kanske så att min hjärna helt enkelt och rent ärligt faktiskt (uppenbarligen) inte klarar av denna slags stress? Det senare är mer troligt. Bloggen är av föga prioritering just nu, känner mig som en skurk, men vad ska jag göra?
  Selma har det skönt minsann, still the Slemma men åh så skönt att va hund och slippa tänka på framtiden, i allafall inte i den form vi mattar måste tänka på den. Var nere på stan och medans matte stressa fotknölarna av sig för att passa en tid (som hon sen givetvis missade) tar Slemma sig god tid att läsa "dagens" kontaktannonser i form av otaliga nedkissade lyktstolpar och gatuhörn. "hmm, nä han luktar rätt used", "eh.. lite väl desperat va?!", "HAHAHA! ..sucker", "lammkött för dig va luddhjärna!", "OMG dessa Jack Russels, över halva stan!".. Ja man kan ju tänka sig hur det låter i huvudet på en feministisk löptik.
  Detta är hösten med stress above mänsklighet.. Men det ska ju gå! Man är ju inte helt ensam..



bild:

Foto & layout: Sophia Söderström

Selma har fått nicket "Slemma" här hemma, "slick, slick, glup, glup" hör man från soffan. Hon löper nu och tikskydden vi har funkar inte så bra, måste fixa nya..
Urk.. Vad osmakligt det blev. Men vadå, alla tikägare vet vad jag pratar om? Dessutom, 2-3 ggr/år är helt ok till skillnad från "slick, slick, glup, glup" året runt av många hannar. Varför så pryd?
..Dessa tillfällen är man i allafall glad att man har en minihund med minilöp.
Pms ja. Intressant fenomen. Slemma lycks alltid tajma in mig också så vi går båda omkring som 2 explosiva hormonbomber här hemma. Lite komiskt faktiskt men hm.. Nog om det tror jag.

Köpte nya numret av Elle idag (perfekt för pms dagar), GUUU vad jag älskar höstmode! Koftor, kavajer, mysiga jackor, klänningar, strumbyxor och höga knästrumpor! Och stickat! Mmmm. I år känns höstmodet riktigt trevligt med roliga accentfärger till det gråa och svarta i bl a lila, rostrött och orange men allra bäst, givetvis,: senapsgult! Det kliar i shoppingfingrarna, ska fixa en höst måstelista i år igen..
  Har annars precis avslutat en sushi take-away middag med Monc här hemma, sushi är riktigt mumsigt när man inte är sådär direkt  hungrig men ändå måste äta, lagom helt enkelt och så snyggt! (!) Älskar alla maki sushi.
Nått som är riktigt omumsigt dock är Willys snabbnudlar för 1.95kr som jag gjorde igår. Räksmak jo visst (not), smakade som en misslyckad kräftskiva med för mycket bröd blandat med 2 glas saltvatten. Slemma däremot åt dom - BLÄÄK!! Å andra sidan vad ska man förvänt sig av en som slickar sig i skrevet non stop under 2 veckor 3ggr/år?


bild:


Foto: Sophia Söderström (men vem i heeela friden bryr sig)

Nu drar jag och Selma på semester! Eller 07:21 rättare sagt då tåget från Uppsala går. Vi ska ut i skärgården och segla ca 1 vecka så det blir inte så mycket bloggande av.
Hoppas ni där ute, alla mattar och hussar, passar på och njuter ute med era minisar så mycket det bara går, det dröjer inte länge förns hösten är här igen *huuuuuu!*.
Så här thrilled är Selma över att ha semester inkl. flytväst igen, men visst ser det ut som hon tänkt simma seriöst i år? (syftar på Puchi doughnuts om armarna som flytpuffar.. eller var det tänkt som bikini?) *Host*, det blir nog inget simmade i år heller för lithen "ynk-och-gnäll-jag-hatar-vatten-vovve"..

Hej svejs så länge!



bild:



Foto. Sophia Söderström

Jahapp, så steg man ur sängen någon gång efter lunch, tankarna i det blå och kroppen helt slut. Matte hade drömt om husse hela gripande morgonen, lite läskigt då husse inte ens existerar..
Nåväl, det var meningen att jag skulle vaknat upp i min nya lägenhet idag eller egentligen redan i förrgår men omständigheterna har inte riktigt varit anpassade för det.
Suck. Varför ska det alltid finnas motgångar?
    I fredags fick jag nyckeln till min och Selmas nya lägenhet, ostädad och med gräsliga 80-tals väggar började rivandet av tapeter på en gång. Flytten till nya plejset var planerad att äga rum på söndagen p g a "sista-dagen-tömning" från det Shurgard förråd vi haft våra prylar i de senaste 4 månaderna, så arbetet med väggarna var tvunget att göras innan.
   Tanken med väggarna var att riva ner de gamla tapeterna, spackla igen all 750 hål hyresgästen innan producerat i rent förvaringshysteri och sen måla tak och väggar i vanlig plain vit färg.
Eftersom jag pluggar hela sommaren är jag väldigt beroende av CSN som självklart dagen innan flytten fortfarande inte gett mig Juni utbetalningen. Efter ett antal samtal och mail fick jag problemet förklarat för mig som ett löjligt fel i deras, uppenbarligen outvecklade, datasystem. TACK CSN, you made my day, hela helgen och hela denna vecka (har fortfarande inte fått pengarna).
    I ALLAFALL med "lån" från divese mammor (!) kunde jag köpa färg och grejjer till väggarna och tillsammans med min uppoffrande, tålmodige och erfarne stackars vän satte vi igång Roomservice på fredagkvällen. ..Som fortsatte genom årtionden av tapeter, spackel, glasfiber och vitfärg till lördagen, söndagen, måndagen och tisdagen!
   Roomservice my ass! HAHA! Snacka wannabes. Men väggarna är i allafall vita! *host*
Glasfiberväv är krångligare än vad man tror under stress efter skymning med pms besvär. Det sorgliga är att allt skulle vara inflyttsklart om det inte var så att pengarna tog slut varav en fondvägg inte ens är spacklad! Det är därför jag sitter här, i Moncs fullproppade lägenhet, med en hund sovandes på smalbenen, väntandes på att CSN ska få arslet ur.
   Visste du att man kan flytta 25 Bauhaus kartonger, 7 säckar, 2 bord, lite jox och en soffa med bara 2 tjejjer, en morsa och en blå kombi på mindre än 3 timmar? Sen att morsan och den ena tjejjen loadade upp ett lass i fel hus, satte nyckeln i fel dörr och sen var tvungna att "snabbt åtgärda problemet" är en annan sak..

Ibland önskar man att man vore hund.

Fick nys om en till Prazsky kull idag! Hur söta är dom inte på en skala?
Valpsugen som 17 (Selma åsså!).



bilder:


Foto: Nathalie Augustsson

Gosh.
Jag har ju inte berättat än! VI SKA FLYTTA! ÄNTLIGEN!
Efter att ha nödkraschat hos mamma i 3 månader får jag och Selma äntligen vår egna lya nu i månadsskiftet!
Ganska komiskt faktiskt men det blir första gången jag har ett eget plejs. Flyttade ut som nybliven 18-åring och har lyckats hinna med inneboende i garderob, korridorsboende, intressant comboboende, ännu ett intressant comboboende som sen nästan ledde till ett samboboende (!!?) HAHA! Och så nödboende i morsans vardagsrum (värst) men nu finally en egen etta!
Visserligen är det en uthyrningsdel, inte riiiktigt en egen lya, men det börjar närma sig!
Lägenheten är mini (spinner vidare på minitemat) men är rätt charmig och med min svaghet för design och inredning kan det bli riktigt mysigt! Det bästa av allt är att hyresvärden är supertrevlig - jag har tillåtelse att måla om och fixa varav han står för kostnaden! OCH förstås.. Jag kan stanna hur länge jag vill, alltså inget 2:a hand som plötsligt sägs upp varav man ska hitta nytt igen i underbara "bostadslösa" Uppsala. Kan det bli bättre just nu?

TJOHO VAD JAG LÄNGTAR!
Får lägga upp lite bilder sen när det börjar likna nått, Selma kommer garanterat få sätta sin prägel!

Idag fyller lillaah plyys 2 år!
Kära nån vad fort tiden går!
Man har nästan glömt hur det var den där dagen man första gången fick se henne på bild, ett skruttigt mobilfoto där hon halvvaken satt i nåns famn. Eller chocken man fick den dan man äntligen fick hämta hem henne. När jag fick syn på den där lilla varelsen, 10v gammal, visste jag inte ens hur jag skulle lyfta upp henne och hålla henne så liten och ynklig som hon var.. en liten squeezish på fjuttiga 650g!
Åh det är nästan så man blir tårögd ju! Det är så lätt att glömma när veckor och månader passerar hur många år man faktiskt längtade sönder sig efter en liten mini men aldrig hade möjlighet att ha en eller få tag på en innan man verkligen satt med en i knät!
Jag blir sur när folk lyfter på ögonbrynen eller stirrar på en som om man vore sjuk i huvudet bara för att jag inte behandlar min hund som en "vanlig" hund, alltså "som man borde". Fast egentligen blir man ju mest ledsen.. Det är ju självklart att Selma är mer än en "vanlig" hund! Bara hur jag fick henne är ju ett litet mirakel i sig. Hon är ju min lilla support, följer med mig överallt. Min lilla bodyguard, skyddar mig mot fula typer genom att skälla ut dom. Och min familj, singel som man är..
Att hon blir bortskämd är självklart och inte alls något fel, det är så det ska vara tycker jag. Sen får folk tycka vad dom vill! Som ung minihundsägare märker man snabbt att man måste lära sig att filterera skitsnack, låta alla taskiga kommentarer studsa ut ur andra örat istället för att bli upprörd. ..För vi vet ju varför vi skaffade en liten hund, eller hur?

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN MIN LILLA ÄLSKLING! PUSS FRÅN MATTE!


bilder:

Foto & Layout: Sophia Söderström

Nu är det verkligen sommar! Så underbart!
Igår tog jag och Selma familjen (momo, lillmorbror och lillmoster) på en cykeltur i Uppsala. Selma satt i cykelkorg för första gången, hon brukar annars sitta i väska när jag cyklar. I stadsparken hade dom nått jippo och 4H djur fanns att titta på. Selma var väldigt intresserad av grisarna men speciellt av en vädurskanin som skuttade runt och svettades under ett parasoll (tredubbelt så stor som Selma själv) . Olyckligtvis glömde jag mobilen hemma så något fotande blev inte av, hade vart grymt kul att visa storlekskillnaden!

Turen var rätt trevlig bortsett från en sak, Selmas gnäll!
I början trodde jag det var cykelkorgen det var fel på men sen förstod jag att det var flocksplittringen som var problemet. Vet inte vad det är men det är något riktigt speciellt med Selma och vaktning av flocken, familjen som inkluderar min mamma och min två småsyskon (dom vi bor hos nu tills vi hittar eget igen).
Det har blivit värre nu när vi tvingats bo hemma hos mamma, samma sak vart man än beger sig med hela "familjen", försvinner någon ur flocken är det ren smärta och stort nederlag!
Med alla på varsinn cykel cyklandes på led var smärtan given, Selma klarade inte av det. Cyklade någon fortare så var det gnäll, tog någon en annan väg var det gnäll, var någon ur synhåll var det gnäll! Den enda gången hon egentligen var tyst var när vi cyklade först i ledet och hon inte orkade gnälla eller helt enkelt ställde ifrån oss cyklarna för att gå i samlad skara!
Att hon är mån om flocken är inte svårt att se nu när det inte är bara hon och jag hemma, men detta gnäll!!
Vad gör man egentligen?
- Vi gick ut och grillade senare på kvällen i allafall och Selma kunde springa lös, då var det en annan visa..

Hur man blir bestulen på sin roll som hundägare och beskylld för att man inte tar hand om djuret tillräckligt:
Flytta hem till din mamma som påstår sig ha ett 6:e sinne för djurs känslor och säger sig kunna känna när dom är bajs- och kissnödiga som kräver rastning varannan timme.

Suck vad jag behöver boende! GUUUUD vad jag saknar mitt liv!

Idag är det morsdag som de flesta förhoppningsvis kommit ihåg.
Jag och Selma drog ner på stan för att införskaffa mamma (momo) presenter. Inne på Kaktus försökte jag övertala Selma att köpa morsdagpresent till mig i form av Pilgrim örhängen men det gick inte så bra. Inte för att Selma gjorde motstånd sittandes i ryggsäcken, men det gjorde mitt samvete som helt bedövat gick in på Polarn & Pyret här om dagen och lika bedövat "råkade" prova en brun-vit randig långärmad PoP t-shirt som sen följde med hem.. JA jag betalade självklart! ..Bedövad dock.

*Host* I allafall så lunchade vi med Monc på Waynes och tro det eller ej, Selma (tiggandes som vanligt med blanka ögon) fick en grön oliv av Monc OCH ÅT DEN! "Jag har gett henne svarta oliver förut" säger Monc varpå jag nästan får kvälningar - oliver är ju ruskigt äckligt!
Så komiskt. Selma är en riktig liten finsmakare, äter allt sånt där "fint" typ ruccula, brieost, kaviar, lax och.. OLIVER! Kära nån alltså, tycker faktiskt synd om alla hundar som bara får tugga foderkulor hela livet, speciellt dessa oftast kräsna småhundar som uppenbarligen är små gourméer!

Ja, i veckan har det varit ren Linné hysteri här i Uppsala. 17 miljoner kr ska ha gått åt till det 2 dagar långa (korta) jippot. Stackars skattebetalare. Och stackars Japans kejsare som kom hit och fick se svenskens krystningar i försök till att framstå som kultur- och historiebevarare. Nej, jag är inte så värst intresserad av Linné och Ja, jag tycker pengarna borde gå till annat.
Men en kul grej som komunen "sparat" pengar till var rullgräset på shoppingstråket som ett gäng snubbar kom och rullade ut kvällen innan premiären. Rullgräset sträckte sig från St: Olofsgatan, Biblioteket, ner till Bangårdsgatan. Självklart var jag och Selma nere och fotade. Eller rättare sagt: jag försökte fota med mobilen, Selma invigde gräsmattan med att göra nr 2.
Dagen efter var vi nere med momo och kollade runt. I stadsparken hade man gjort en "tulpan parad" eller vad 17 det kallades och köpt in och planterat 1000tals tulpaner i massa olika färger och sorter - konstigt nog helt "off" från själva promenadstråket i parken. Kändes minst sagt krystat, eller är det bara jag som inte är någon blommänniska?
Tulpanerna fick mig att fundera lite.
..Tänk att mina skattepengar går till inköp av massa tulpaner i olika färger som står några veckor för att sen ruttna bort i glömskan istället för att öka mina chanserna att hitta boende igen.. Visst är det märkligt?
Men Selma bugar och bockar för den mest påkostade toan hon någonsin använt.



bilder:

Foto & Laoyout: Sophia Söderström

Alla funderar vi över livets mening till och från. Varför finns jag, varför är allt som det är och hur i hela friden ska jag kunna komma dit jag vill?
Nog snackat om det, någon som iallafall har hittat sitt syfte är min hund. Att hålla vakt på balkongen är den viktigaste syssla hon har! De senaste dagarna har jag verkligen insett hur viktig denna vaktinstinkt är hos henne. Att kuva denna instinkt är svårt och nu börjar jag undra om det ens är snällt att göra det.
Tycker inte om när hon slår "rabies bakut" så fort skummisar passerar nedaför men det är svårt att få henne att sluta. Och för att vara så liten och alltid behöva falla offer för antingen tvångsklappning och gulligull eller småhundsarrogans inklusive skällsord så tycker jag hon har all rätt i världen att skälla ut skitstövlarna!
Det är ju egentligen bara jag som tycker det är pinsamt med en skällande mini på en inglasad balkong. Förhoppningsvis.

Många passerar nedanför balkongen dagligen och då någon närmar sig, speciellt hundar, så hörs grrmoff, men nån gång ska man väl få ha något att säga till om? Ofta stannar folk till när dom får syn på henne och pekar och skrattar. Borde hon inte ha rätt till att få säga ifrån när hon blir hånad? Skulle man själv inte vilja köra lite rabies utbrott när folk är as?
Eller är det så att min hund är lika osocial och folktrött som jag själv är till och från vilket tar form som.. fascistisk balkongvakt? ELLER.. är det så att min sympati som gör att jag inte tränar bort detta beteende grundar sig i ren lathet..?
Men egentligen, det är ju inte ens min balkong, varför bry sig?
Dessutom så ser man hur stolt hon är varje gång hon fått iväg en fuling.. Alla måste ju få ha uppgifter och syften här i livet annars är det ju helt värdelöst, eller hur?



bilder:

Har ju glömt att uppdatera infon om Filomenka (den feta hunden längre ner). Hon födde 3 valpar den 9:e runt 19.00 tiden. 3 tikar, varje uppfödares dröm ;)
För att vara Prazskys var valparna rätt stora och kjejsarsnitt gjordes, vilket visserligen är vanligt på små hundar, tyvärr. Lyckligtvis är mamma och valpar friska och vi väntar nyfiket på att få se deras utveckling! Dom är ändå ett bevis på att Prazsky Krysarik är en ras här för att stanna, vad än folk tänker och tycker om "minihundar". Valparna blir, som sagt, de första SKK reggade svenskfödda Prazsky Krysariks i landet.

Valpar alltså. Vad är det med dom? Så fort jag får syn på en valp (som är en rätt vanlig syn så här i vår och sommartider) blir jag helt svartis! Precis som om jag inte har min egna lilla älskling och det skulle räcka? Precis som om kiss- och bajs torkandet, ut- och inspringandet och fy- och nej sägandet är något man längtar tillbaka till. Visserligen var Selma drömvalpen.
Fast det är inte det.. Valpar är bara för söta helt enklet, för oemotståndliga! För.. goa! Intressant är också att ALLA valpar är söta. Rätt kräsen vad gäller hundsmak som man är kan jag dock inte säga att en valp är ful vilken ras det än är, även om valpen ifråga blir ful (!) som vuxen. Strange verkligen. Jag har alltid varit det, och kommer förmodligen alltid att vara det också: valptokig!

Här kommer bilder på de 3 småflickorna! Suddiga, men ni fattar sizen. Normalstorlek för PK valpar är 80-120g.



bild:


110g


125g


147g

Foto: Monica Blomberg

Idag har timmarna gått åt till städning av balkong och flitigt manga läsande för inspiration. Och illustrator.
Efter en trevlig fast låååång telefonkonferans sitter jag nu på en nystädad balkong och väntar på att mörkret ska infalla så lyktorna kan tändas.
Det flesta som läst bloggen har nog insett att både jag och Selma är sanna livsnjutare.. Såpass att även då stress egentligen bör uppta 24h om dygnet så har jag istället tendens till att skita i allt och bara försöka andas med jämna mellanrum. På senare tid väldigt jämna mellanrum.
Selma, hon är livsnjutare till 100%, gör precis som matte fast 100ggr värre då hennes självförtroende omöjligt kan vara annat än en Grand Danios som konstigt nog hamnade i en betydligt mindre kropp.
Selma äger momos lägenhet. Och hela gripande kvarteret. Det är delvis därför matte studerar manga mer än förut och sitter med illustrationer större delen av tiden, Selma är värd något riktigt stort, som andra hundar inte har..

Morsans balkong är rolig. En helinglasad hörnbalkong som ligger i en rätt livlig korsning som möjliggör en tydlig och intressant view.
Hittills har enbart Selma hållit till här ute för att njuta i vårsolen och skälla på alla fula gubbar, tanter, ungar och självklart -- superfula skurkhundar som går förbi "PRECIS NEDANFÖR VÅRA DOMÄNER" som Selma verkar formulera i sina s k skall då hon hörbart tar extremt illa vid sig och synbart gör allt för att skydda sitt revir.
Det här med att "minihundar" är accessoarer är en sliten och totalt oaktuell fras, vem som helst som går förbi här nere ser att min lilla "stackars" Paris Hilton hund är en vakthund. Shit asså om hon var en Rottis! Då skulle hon döda er allihop! Speciellt alla klyschiga skitsnackare! "Be my guest Selma.."
Är så trött på accessoar snacket att det kommer bli ett sant nöje när min "olydiga lilla accessoar" till vakthund verkligen flashar off sina kvaliteter som asskicking hund i framtiden..

Tss, nog om världens idioter (det finns ju så många), Här kommer ett litet smakprov på lite babymanga, inte riiiktigt vad jag lurar på just nu till 100% look-mässigt, men ändå... The PeKå! (?)



bild:



Illustration: Sophia Söderström